Electronic Environment 4/2009
Elektrisk influens(a)
Ett laddat ämne som influerat diskussionerna i många fikarum den senaste tiden är den mytomspunna fläsksnuvan. Olika ”experter” uttalar sig självsäkert om såväl medicinska risker och massmediala överdrifter, som om fördelar respektive nackdelar med vaccinering. Men vad ska man tro egentligen? En av mina kollegor blev dålig i tre dagar efter vaccineringen, medan en annan blev dålig i två dagar – av influensan. Den senare tyckte att det var en bra affär, eftersom hon kunde ligga hemma i sin varma säng och läsa, istället för att stå utomhus i regnet och frysa i en vaccinationskö i sex timmar. Själv är jag ingen expert på influensa, men däremot ganska insatt i elektrisk influens.
Även om jag inte oroar mig speciellt för influensan, så är jag lite bekymrad över hur massvaccineringen går till. Det verkar inte fungera så bra på alla ställen… Tur att det denna gång bara handlar om en förhållandevis ofarlig sjukdom, tänk om det vore ”skarpt läge”? Det första som verkar skakigt är leveranssäkerheten. Vaccinationsdoserna anländer oregelbundet i begränsade mängder. Smittskyddsexperterna säger att man ska vaccinera så många som möjligt så fort som möjligt. Säkert helt rätt ur medicinsk synvinkel, men det faktum att vaccinet vid upprepade tillfällen tar slut har också en del nackdelar. Vad tycker de som återigen tagit ledigt från jobbet och stått i kö flera timmar utan att få vaccin denna gång heller? Förutom personlig frustration, vad kostar det samhället i förlorad arbetstid och onödiga resor? Sedan vet ju alla som någon gång jobbat med försäljning, att ett säkert sätt att åstadkomma köer och panikartad efterfrågan på en vara, är att skapa en bristsituation. Nåt (vad det nu än är) som tar slut måste man ju bara ha…
Jag är också influerad av hur människor beter sig i vaccinationsköerna. Tankarna går till reaköerna i shoppingtemplen. Oförskämdheter, missundsamhet, trängningar och egoism är inte ovanligt. Folk parkerar sina bilar på refuger och i blomsterplanteringar och trafiken blockeras i timmar. Man måste ju bara ha sitt vaccin, till varje pris! Människans allra sämsta sidor kommer fram, precis som vid arvskiften och bodelningar. Men, det är väl ett utslag av ormhjärnans hårdprogrammering om artens överlevnad? Man får också intrycket att de som organiserar massvaccinationerna i många fall har dålig vana att hantera stora folksamlingar. Borde man inte ta hjälp av de som har erfarenhet från stora evenemang med många människor? Men, jag ska kanske inte uttala mig om organisation och influensa, det är ju influens som jag vet något om.
”Fenomenet kallas elektrisk influens och innebär att en laddad kropp kan påverka även neutrala material, såväl ledande som isolerande. Därför dras vattenstrålen mot kammen.”
Dag Stranneby, ESD-redaktör
Vita fläckar?
Det händer ibland att jag får frågan om hur jag uppfattar kunskapsläget om EMC. Det är inte lätt att ge ett bra svar på en sådan fråga och att svara utan en vetenskapligt korrekt undersökning som grund är inte möjlig. Jag kan spekulera utifrån mina iakttagelser och ge svar med risk för att generalisera för mycket. En generalisering är, att det finns vita fläckar på EMC-kunskaps- och medvetenhetskartan inom alla el- och elektronikbranscher. Här kommer några höftskott mot olika målgrupper:
Inom försvarsindustrin finns det klart bredaste och djupaste kunnandet och här vet nog de flesta vad EMC står för. Orsaken är medvetenheten av att när det hettar till så måsta allt fungera samtidigt och att liv står på spel om det inte gör det. Ett antal katastrofer orsakade av brist på EMC har bränt krigarna på fingrarna. I Sverige har den sk EMMA-handboken bidragit stort till ökad medvetenhet och till kunskapsspridning.
De svenska fordonsbyggarna har goda EMC-kunskaper, men en och annan underleverantör har fortfarande en del att lära. Här är drivfjädern att kunderna inte uppskattar allt från oljud i radion till olyckor pga EMI. Fordonsindustrin är i högsta grad kvalitetsdriven!
De som har elkraft som sitt verksamhetsområde har svårt att förstå att det finns frekvenser över ett par tiotal kHz, vilka de skulle kunna vara ”drabbade” av. ”Radiostörningar” besvärar väl inte elkraftutrustning? Inom elkraftbranschen börjar medvetenheten om behovet av EMC inom högre frekvenser att öka, bl a i takt med att fler och fler frekvensomriktarrelaterade problem uppdagas. Ett annat exempel på brist på EMC-kunnande är de tvivelaktiga försöken att kommunicera med kraftledningarna som transmissionsledningar.
Inom industrin, särskilt inom process- och pappersindustrin, ökar störningsrelaterade driftstörningar orsakade av elektromagnetiska fenomen i och med att mer och mer bredbandig och känslig elektronik används. Kunskapsinhämtandet om teknik att skydda sig tvingas därmed fram för att täck kunskapsluckor. En indikator på att man börjar hämta in EMC-kunnande är att intresset för åskskydd är stort. I övriga branscher är de vita fläckarna stokastiskt fördelade. På individnivå är kunskapskartans vita fläckar också ojämnt fördelade; man vet lite här och där beroende på gjorda erfarenheter.
Standarder är ofta en spridare av kunnande, så även inom EMC-området. Men, den enorma mängden EMC-standarder med inkonsekvenser och brister kan ge ett förvirrat intryck. Även de specialister som ägnar sig åt standardisering behöver ibland vidga sina vyer. Det finns t ex få emissionskrav mellan 2 och 150 kHz till men för mät- och styrsystem.
EMC är ett omfattande kunskapsområde. Min egen erfarenhet är, att det alltid finns något nytt att lära inom detta område och varje uppdrag ger ytterligare kunskaper att minska de egna vita fläckarnas yta. För en högskolestudent borde EMC vara ett utmanande område att ägna sig åt!
Ulf Nilsson, EMC-redaktör
